Ny blåscancer modell kan bidra till bättre behandlingar
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
– Modellen är utvecklad för att innehålla både specifika så kallade onkogener som kan driva tumörtillväxt och även ha en hög grad av skadliga mutationer vilket ofta ses hos människor som drabbas av blåscancer. Skadliga mutationer uppstår vid bland annat rökning som i Sverige är den enskilt största riskfaktorn för cancer i urinblåsan. Vår modell efterliknar på det sättet hur den här cancerformen utvecklas hos människan, säger Sara Mangsbo, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.
De stora utmaningarna med att skapa musmodellen har varit att dels få fram en organism med ett immunförsvar som fungerar som människans och dels att tumören ska växa på rätt plats och av samma skäl som hos oss. Tidigare studier har ofta använt honmöss som musmodeller för urinblåsecancer, vilket inte helt speglar hur ser ut hos människan där cancerformen är tre gånger så vanlig hos män som hos kvinnor. Kvinnor har dock ofta en aggressivare cancer vid diagnos. Hos den nya modellen har båda könen undersökts och den kan därför användas för att studera hur tumörer utvecklas hos honor respektive hanar och hur dessa svarar på olika behandlingar.
Forskarna har nu använt modellen för att i blod och urin titta närmare på hur tumörer uppstår, växer, sprider sig samt vilka ämnen som utsöndras av immunförsvaret. Bland annat undersöktes över 90 proteiner för att ta reda på hur dessa förändras under tumörutveckling och vid spridd sjukdom.
Celler försvinner och kommer till
Hur genuttrycket förändrades i tumören från det att den bara var lokal till att den var spridd, studerades genom så kallad singelcellssekvensering. På så sätt kunde forskarna skapa sig en bild av vilka celler som kommer till och vilka som försvinner, hur cancerceller och omkringliggande vävnad samverkar och vilka typer av immunceller som aktiveras.
Forskarna noterade att det fanns en tydlig könsskillnad både i vilken typ av blåscancer som utvecklades i det tidiga skedet av cancerutvecklingen, men också att könen svarade olika på immunterapi, en behandlingsform som aktiverar immunförsvaret att bekämpa tumör.
Sara Mangsbo, forskare vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Foto: MIkael Wallerstedt
– I nästa steg kan modellen lära oss att förstå mer kring vilka typer av immunceller som infiltrerar tumörerna och vi hoppas att det i framtiden ska bidra till bättre kunskap om hur behandlingsstrategier anpassade specifikt för män respektive kvinnor bör utvecklas. För att det ska bli verklighet måste studier även kopplas till analyser av kliniskt material från biobanker, säger Sara Mangsbo.
Arbetet med för att ta fram tumörmodellen och studera den på patologi-, proteomik- och singelcellsnivå är ett samarbete mellan Mangsbo-lab vid Farmaceutisk biovetenskap, Anca Dragomir, Sven Nelander och Milena Doroszko vid Immunologi, Genetik och Patologi samt Kirurgiska vetenskaper med Ulrika Segersten och Per-Uno Malmström i spetsen.
Forskningen är finansierad av Cancerfonden, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och European Social Fund (project ”IOCB MSCA Mobility”).
