Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Varje år drabbas nära 800 tonåringar och unga vuxna av cancer. Hälften av dem rapporterar psykiska och psykosociala problem som posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.

Forskning visar dessutom på sämre överlevnad hos unga vuxna än hos barn och vuxna med samma sjukdom. Det kopplas till bristande förståelse för behandlingen och därmed sämre följsamhet av de råd sjukvården ger. Nu testas en ny behandlingsmetod inom ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och patientföreningen Ung Cancer.

Projektet minKod på Karolinska Universitetssjukhuset syftar till att hjälpa cancersjuka tonåringar och unga vuxna ta sig igenom sjukdomstiden. Projektet drivs av Karolinska i samarbete med bland annat patientföreningen Ung Cancer, och består av flera olika delar. I ett av dem görs just nu en pilotstudie kring en ny behandlingsmetod som kallas PRISM, ett individuellt psykosocialt program som utvecklats för unga som nyligen fått en cancerdiagnos.

PRISM består av fem olika delar varav två genomförs på egen hand av patienten, i appen Alltid Öppet. Övriga delar består av tre videomöten med kurator eller psykoterapeut.

– PRISM utgår från begreppet resiliens, som handlar om att kunna resa sig igen när man genomgår motgångar i livet. Vi lär ut tekniker som kan stödja den unga personen med cancer att hantera stress och oro, sätta upp mål, utmana negativa tankar och hitta möjligheter, berättar Jeanette Winterling som är projektledare både för pilotstudien och för huvudprojektet minKod.

Unga människor som får en cancerdiagnos går igenom många undersökningar och behandlingar som kan påverka dem både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. De behöver olika slags stöd under olika stadier av sjukdomen. Tanken är att PRISM ska bli en del av detta stöd.

Flera unga patientrepresentanter har medverkat i utvecklingen av PRISM. Alla är överens om att själva strategierna som lärs ut i PRISM är bra och användbara – men det återstår att se hur det fungerar i praktiken för en patient som nyligen fått en cancerdiagnos.

– PRISM kompletterar den klassiska sjukhusvården och jag tror att den kan fånga upp fler som behöver hjälp. Metoden är enkel att förstå och lättillgänglig i och med att den är digital, säger Trang-Anh Vu som är en de patienter som är deltar i pilotstudien kring PRISM.

Trang-Anh Vu, som drabbades av bröstcancer med BRCA2-mutation år 2015, vet hur tufft det är att drabbas av cancer som ung. Hon tycker att fler unga cancerpatienter ska försöka ta emot den hjälp som erbjuds.

– Mitt råd är att ta all hjälp du kan få när du är redo, i din egen takt. Det är naturligt att allt känns svårt och jobbigt för det är tyvärr en del av processen, säger Trang-Anh Vu.

Liknande poster

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka