Ny utlysning av forskningsprogram för att minska komplikationer av barncancerbehandling

Barncancerfonden öppnar en ny utlysning av forskningsprogram inom området toxicitet och sena komplikationer med fokus på tvärprofessionella samarbeten. Programmet är en del av en större satsning där målet är att bättre kunna förebygga men också behandla de hälsoproblem som kan uppstå senare i livet efter genomgången barncancerbehandling.

Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet.

– Det är självklart glädjande att antalet som överlever sin barncancer ökat, men det betyder också att vi allt tydligare ser de negativa konsekvenser som de tuffa behandlingarna kan ge senare i livet. Komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, olika kognitiva problem, hormonstörningar men också risken att drabbas av ny cancer, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden. 

Så många som sju av tio som behandlats för barncancer drabbas av sena biverkningar och en tredjedel av dessa är allvarliga, ibland livshotande. Barncancerfonden satsar nu därför på att stärka forskningen inom området. Utlysningen av forskningsmedel är en del av en femårig satsning som leds av en nationell arbetsgrupp med representanter från alla landets sex barncancercentra. Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet. Ordförande i gruppen är Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. 

– Avsikten med forskningsprogrammet är inte att finansiera kortvariga forskningsprojekt, utan snarare skapa nya nätverk och bestående strukturer som gynnar både forskningen och vården. 

Uppgraderade register 

Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Utöver utlysningen ska satsningen stimulera till utbyggnad av befintlig infrastruktur.Barncancerfonden stödjer redan sedan tidigare biobanker och kvalitetsregister som kan användas för att följa barncancerdrabbade över tid och en viktig del av satsningen är att finansiera forskningskoordinatorer vid landets alla uppföljningsmottagningarsom kan se till att viktig information om behandling och komplikationer förs över från journalerna till registren, och att avidentifierade patientuppgifter blir tillgängliga för forskningen. 

– När vi får tillgång till mer data kan vi kartlägga riskfaktorer, följa patienters utveckling över tid och se hur sena komplikationer påverkas av olika behandlingar, till exempel när vi införde protonstrålning för ungefär tio år sedan, säger Arja Harila. 

Förebygga och rehabilitera 

Patientperspektivet är också viktigt och i både den nationella arbetsgruppen och i den prioriteringskommitté som ska granska ansökningar finns barncanceröverlevare med. 

– Vi pratar inte om våra barncanceröverlevare utan med dem. Vi vill finansiera forskning som kan hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer och utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också förbättra livskvalitén för de som lever med sena komplikationer idag, avslutar Britt-Marie Frost, forskningschef Barncancerfonden.