Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytänkande arbetssätt med cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen

Att jobba diagnos- och kliniköverskridande i ett nytt cancerhabiliteringsteam i Region Jämtland Härjedalen har resulterat i ett effektivare arbetssätt. Det har också bidragit till att målet att uppnå en mer jämlik cancerrehabilitering är närmare.

I bild från vänster: Anna-Karin Enghult sjukgymnast, Lina Fredriksson arbetsterapeut, Linn Berglin kurator, Cecilia Syk fysioterapeut, Stina Bodén dietist, Emma Breivik uroterapeut/sexualrådgivare, Pär Bodén läkare (onkolog/allmänläkare). Saknas på bild gör Anna-Karin Magnusson medicinsk sekreterare.

2018 genomfördes en kartläggning i Region Jämtland Härjedalen över vilka resurser som behövdes för att möjliggöra en mer jämlik cancerrehabilitering. Kartläggningen visade bland annat att flera professioner saknades inom den öppna specialiserade cancervården samt att vid vissa kliniker och verksamheter där det fanns professioner fungerade inte teamarbetet tillräckligt väl. Därför togs ett beslut att införa ett nytt cancerrehabteam som skulle jobba diagnos- och kliniköverskridande.

Flera fördelar med det nya teamet

Teamet har funnits i tre år och Lina Fredriksson, arbetsterapeut och processledare för cancerrehabilitering i Region Jämtland Härjedalen, ser många fördelar.

– Teamet består av flera olika professioner såsom arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, sexual rådgivare och uroterapeut. Ibland behöver vi plocka in andra kompetenser som exempelvis logoped. Oavsett vilken diagnos patienten har eller vilken klinik som den hör hemma vid kan patienten remitteras till vårt team. Det är vår styrka – att vi vänder oss till alla. För oss har det varit ett sätt att få till en mer jämlik cancerrehabilitering i vår region, då patientunderlaget är för litet för att kunna erbjuda specialiserad teamrehabilitering inom respektive klinik.

Hon berättar att alla i teamet jobbar mellan 10–25 procent med cancerrehabilitering och resten av tiden med sina ordinarie arbetsuppgifter, som ofta innefattar cancerrehabilitering på olika nivåer. Det har bidragit till en bättre grundstruktur och att kärnan av de olika professionerna som jobbar med cancerrehabilitering finns på plats.

– För att kunna möta patienternas behov är teamsamverkan en viktig del och för patienterna är detta arbetssätt positivt. Vi samverkar också med kontaktsjuksköterskorna som finns utspridda i verksamheterna. Vi har även remissgenomgång och teamrond en gång varannan vecka då alla i teamet träffas.

– Många av oss i teamet delar tankesättet att rehabilitering för patienter med cancer inte skiljer sig så mycket åt mellan olika diagnoser och vi utgår alltid från patientens individuella behov. Samt att det har många likheter med rehabilitering för andra patientgrupper. De verktyg vi använder oss av inom rehabiliteringsprofessionerna är till stor del inte diagnosstyrda.

Inspirerades av en annan region

Vid uppstarten av det nya teamet var Region Kronobergs arbetssätt en inspirationskälla och föregångare.

– Det är en region som är ganska lika oss sett till befolkningsunderlag och vi hade hört talas om deras sätt att jobba i ett team. Att inspireras av andra regioner är givande. Ytterligare ett tips är att göra en kartläggning över hur det ser ut i sin region och hur vården är organiserad. Det är också viktigt att våga tänka och prova nytt. Det är en framgångsfaktor.

Hon förklarar att den största utmaningen med att starta upp arbetet var att jobba mer horisontellt i verksamheterna som ofta är uppbyggda i stuprör.

– Det är fortfarande rätt klinikindelat i vår region och alla är vana vid att jobba i parallella sidospår. Att jobba på nya sätt har varit givande men också stundvis utmanande då det redan finns uppbyggda strukturer.

Digital cancerrehabilitering i fokus framåt

I och med långa avstånd och att vissa patienter kan ha uppemot 25 mil enkel väg till sjukhuset är digitala lösningar för cancerrehabilitering en nyckelfaktor framåt.

– Idag finns en uppskattad digital träningsgrupp, men vi ser över hur vi kan använda digitala verktyg ännu mer och utbildningsinsatser via 1177. Vi vill också få till mer gruppverksamhet, vilket är värdefullt för patienterna. Hur vi jobbar är under ständig utveckling och det är ett givande teamarbete, avslutar Lina Fredriksson.

Liknande poster

10 år med vårdprogrammet: Så har cancerrehabiliteringen utvecklats

Socialstyrelsen: Cancerrehabiliteringen behöver bli mer jämlik

Min vårdplan buksarkom blir den 20:e diagnosspecifika vårdplanen