Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt avstamp i satsningen för en jämlik cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering är ett prioriterat och omfattande vårdområde. Som en viktig del av regeringens satsning på cancervården och för att stödja regionerna i att arbeta mer strukturerat och jämlikt presenterar Regionala cancercentrum i samverkan ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen.

Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

– Arbetet med cancerrehabilitering i Sverige behöver ett omtag för att kunna bli mer jämlikt och individanpassat. En förutsättning för satsningen är det uppdaterade vårdprogrammet för cancerrehabilitering. I det ges nationella rekommendationer för rehabiliteringsinsatser på samtliga vårdnivåer, i hela vårdkedjan. Vårdprogrammet är ett viktigt stöd för regionerna i deras fortsatta utvecklingsarbete, säger Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen. Vilken typ av insatser som behövs och när de behövs är individuellt, vilket det uppdaterade vårdprogrammet belyser. För att möjliggöra en mer individanpassad rehabilitering som ser till hela människans behov har fyra insatsområden tydliggjorts. Insatserna är indelande i fysiska, psykiska, sociala och existentiella insatser.

– Många patienter med cancer påverkas inte bara fysiskt, med tuffa behandlingar, utan även psykiskt. Ångest och depression är två av de vanligaste cancerrelaterade konsekvenserna. Dessutom ser det ut som att patienter med cancer har en ökad risk för svårare psykiska tillstånd, till exempel tankar på suicid. För att förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att arbeta strukturerat och systematiskt i rehabiliteringsinsatserna. Därför finns nu en rekommendation om strukturerad suicidriskbedömning, vilket är ett av många tillägg i det uppdaterade vårdprogrammet, säger Ylva Hellstadius.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

– Allt fler patienter med cancer får botande behandling för sin sjukdom. Det är mycket positivt. Men det gör också att behovet av rehabilitering ökar, inte minst eftersom nya behandlingar ger nya biverkningar. Rehabiliteringen måste ha ett långsiktigt perspektiv där patienten är medskapande och själv kan ta ansvar för en rehabiliteringsresa som kan bli livslång. Det är viktigt att såväl patienter som vårdpersonal får en tydligare bild av vad cancerrehabilitering faktiskt är och kan vara, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

För att säkerställa att vårdprogrammet framgångsrikt införs och används i hela landet kommer Regionala cancercentrum i samverkan att stötta regionerna i införandet, med hjälp av olika implementeringsstöd. I dessa tydliggörs vilka resurser och arbetssätt som regionen behöver ha på plats för att lyckas arbeta utifrån det uppdaterade vårdprogrammet.

– Flera verksamheter i olika regioner arbetar redan strukturerat med cancerrehabilitering. Vi uppmanar alla vårdprofessioner inom cancervården att fortsätta, eller att börja använda sig av detta utmärkta kunskapsstöd. På så vis kan vi tillsammans förbättra vården och rehabiliteringen av patienter i hela landet, avslutar Kjell Ivarsson.

Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering

Liknande poster

10 år med vårdprogrammet: Så har cancerrehabiliteringen utvecklats

Socialstyrelsen: Cancerrehabiliteringen behöver bli mer jämlik

Omfattande uppdateringar av vårdprogrammet för bröstcancer