Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar
Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.
Vetenskapsrådet har valt att ge dig sex miljoner i etableringsbidrag. Vad var din första reaktion och vad betyder detta för dig?
– Jag blev närmast chockad. Jag vet hur hård konkurrens det är om dessa bidrag och hur svåra de är att få. Jättekul att de valt att satsa på mitt projekt! För mig innebär det en chans att på riktigt etablera min egen forskningslinje. Jag tar nu in en doktorand som kommer att arbeta med projektet under de närmaste åren, säger Johan Spetz, som är forskare inom medicinsk strålningsvetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Vad är bakgrunden till ditt forskningsprojekt?
– Immunterapi med så kallade ”checkpoint inhibitors” är en av de mest framgångsrika cancerbehandlingarna i modern tid. Den använder kroppens egna immunceller för att eliminera cancern, men även om vissa patienter kan botas med denna form av terapi så svarar de flesta patienter inte på behandlingarna. Att förstå vilka patienter som kommer att svara på behandlingarna är ett pågående forskningsområde, men hittills har inga starka prediktiva tester hittats.
Så, hur ska du lösa den gåtan?
– Genom ett nytt labbtest som jag utvecklade under min postdoctid hos Kristopher Sarosiek på Harvard School of Public Health. Testet mäter på förhand brister i de processer cancercellerna genomgår när de dör, efter till exempel strålbehandling. På så sätt kommer vi att kunna identifiera patienter som mest sannolikt gynnas av ”checkpoint inhibitors”, säger Johan Spetz och fortsätter:
– Och om vi kan förändra dessa dödsprocesser i cancercellerna hoppas jag att vi också ska kunna förvandla patienter som idag inte svarar på terapin till patienter som kanske till och med kan bli botade från sin cancer. Våra resultat kommer med största sannolikhet inte ha det fulla svaret på gåtan, men jag hoppas att detta ska ta oss en bit på vägen.
Arbetar du även kliniskt, eller är du forskare på heltid?
– Jag jobbar 100 procent på Göteborgs universitetet med medicinsk strålningsfysik, där huvudparten av mitt arbete läggs på forskning. Men jag är också involverad i undervisning på sjukhusfysikerprogrammets senare år.
Kan du berätta mer om forskningen du tänker göra de närmaste fyra åren?
– Min forskning handlar om de olika sätt som celler dör på, efter exempelvis cancerbehandling, och hur detta påverkar behandlingseffekten och sjukdomstillståndet. Framförallt handlar det om effekter av strålbehandling och immunterapi, både fokuserat på att öka effekter på tumören men också på att minska bieffekter på friska organ. Genom att förstå de molekylära signaler som är involverade i cellernas dödsprocesser hoppas jag att vi ska kunna hitta sätt att förbättra dagens cancerbehandling.