Patienter och vårdpersonal har olika uppfattningar om huruvida livskvalitet följs upp vid cancerbehandling

Uppfattningen om hur ofta livskvalitet följs upp vid njurcancerbehandling skiljer sig mellan patienter och vårdpersonal. Där vårdpersonal till 100 % menar att det görs, svarar 43 % av patienterna att de vanligtvis inte får den typen av frågor.

Det visar en undersökning som IPSEN gjort bland vårdpersonal och Njurcancerföreningens medlemmar.

– Jag är förvånad över resultatet och att det är så stor skillnad, har vården inte fångat upp alla eller har vi pratat förbi varandra? Jag vet att det kan se olika ut i landet, men det kan inte vara så att livskvalitetsfrågorna har ”glömts bort”, säger onkologisjuksköterska Carin Lundgren, Gävle Sjukhus, som medverkat i undersökningen.

Carin Lundgren funderar på om det är själva ordet livskvalitet som spelar in, vad man lägger i det begreppet.

– Om patienter upplever att livskvalitetsfrågor inte följs upp så frågar man sig vad det är som vi missar och vad det är man vill ha? Vi behöver få veta vad som saknas så att man kommer till konsensus och tar upp dessa frågor, säger Carin Lundgren.

Den faktor som påverkade livskvaliteten mest, enligt såväl patienter (62 %) som vårdpersonal (73 %), var trötthet. Därefter kom magproblem, smärta samt oro och ångest. Beträffande faktorer som påverkar livskvalitén svarar såväl patienter som vårdpersonal likvärdigt men vad som skiljer sig åt är hur ofta livskvalitet följs upp.

Enligt både patienter och vårdpersonal var förmågan att arbeta, eller annan sysselsättning, den dagliga aktivitet som påverkades mest.

– Idag står patienter allt längre på de nya innovativa behandlingarna och då är det viktigt att behålla sin livskvalitet i den mån det går. Därför behöver vi följa upp dessa parametrar och se hur även vi från IPSEN:s sida kan hjälpa till att underlätta för patienter och vården, säger Judith Miedema, Medical Director Nordics and Baltics på IPSEN.

Om undersökningen

Undersökningen syftade till att synliggöra eventuella skillnader mellan patienters och vårdpersonals uppfattning om livskvalitet vid medicinsk behandling av njurcellscancer, den vanligaste formen av njurcancer.

I undersökningen medverkade 11 läkare och sjuksköterskor från fem sjukhus och 21 medlemmar från Njurcancerföreningen.