Stockholms breddinförande av teledermatoskopi har gett snabba resultat
Sedan våren 2023 erbjuder samtliga vårdcentraler i Stockholms län teledermatoskopi. Breddinförandet av arbetssättet – som möjliggör en mer träffsäker bedömning av hudförändringar redan på vårdcentralen – har pågått sedan 2021. Nu visar färsk statistik från Karolinska Universitetssjukhuset att vårdcentralerna har klart kortast ledtider för operation av hudförändringar med allvarligast misstankegrad, jämfört med sjukhusen och vårdvalens vårdgivare.
En genomgång har gjorts av samtliga remisser skickade för granskning av misstänkta hudförändringar från november 2022 till och med maj 2023. De 172 remissvar som rekommenderar operation av misstänkt melanom har analyserats. Resultaten visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter nybesöket på vårdcentralen jämfört med de som opererades på sjukhusen och i vårdval som fick vänta åtta dagar respektive tio dagar.
Antalet fall av malignt melanom har fördubblats under 2000-talet. Idag får cirka 800 personer i Stockholms län diagnosen malignt melanom och ungefär lika många diagnostiseras med förstadiet in situ-melanom varje år.
– Att cancern upptäcks tidigt och opereras snabbt är avgörande för överlevnaden i sjukdomen. Här bidrar vårdcentralerna enormt mycket med att effektivisera patientflödet. Vi jobbar ytterligare på att förbättra det, bland annat med olika typer av kunskapsstöd och initiativ för att öka motivationen kring behandling på vårdcentralerna, säger Martin Friberg, distriktsläkare och processledare för teledermatoskopi vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.
Ett initiativ är att få fler primärvårdsläkare att operera.
– Vissa förändringar bör fortsättningsvis opereras av hudspecialister eller plastikkirurger men vårdcentralerna kan operera i större utsträckning än vad som görs idag. Vi kommer tillsammans att se till att det finns utbildning och träning kring detta, säger Jan Lapins, överläkare och docent med inriktning på hudcancer diagnostik och terapi vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Systemet kräver att kunskapsnivån i hela kedjan kontinuerligt upprätthålls och utvecklas. En del är att se till att alla vårdcentraler fortsatt har minst en-två läkare som tittar i dermatoskopet och gör bedömningar.
– För de distriktsläkare som har arbetat ett tag med teledermatoskopi ser vi hur snabbt de går vidare mot mer utmanande fall, vilket tyder på att de befinner sig på en snabb inlärningskurva, säger Karina Schultz, hudläkare och medlem av den styrgrupp på Karolinska Universitetssjukhuset som har ett övergripande ansvar för granskning av bilderna från teledermatoskopin.
Dessutom behövs fler hudcancerspecialiserade hudläkare som granskare och för det ändamålet tas nya utbildnings- och träningsprogram fram.
– Redan sedan projektperioden från 2015 och framåt har stora utbildningsinsatser, både för primärvården och för hudspecialister varit en förutsättning för det framgångsrika breddinförandet. Alla våra dermatologer som ingår i granskargruppen har flera års erfarenhet av teledermatoskopi och de har även genomgått subspecialisering bland annat med IMED-kursen i klinisk och dermatoskopisk diagnostik av hudcancer på distans i University of Queensland, säger Karina Schultz.
