Svårt sjuka barn med cancer kan snart vårdas i nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus

Under våren invigs två nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå. Genom intermediärvård får svårt sjuka barn med cancer en säkrare vård och personalen en bättre arbetsmiljö.

Vårdpersonalen i de nya intermediärvårdssalarna på Norrlands universitetssjukhus. Från vänster: Therese Zittra, Anna Andrieu, Frans Nilsson, Stina Göransson och Staffan Berglund. Foto: Hanna Midfjäll.

Runt 30–35 barn diagnostiseras med cancer varje år i norra sjukvårdsregionen, och 150–200 är under behandling eller aktiv uppföljning via barncancerenheten vid NUS. De svårast sjuka och mest omvårdskrävande barnen med cancer ska få en god, säker och jämlik vård oavsett var i landet de insjuknar och behandlas. Det uppdraget presenterade den Nationella arbetsgruppen för barncancer i en rapport om Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige (2022).

– Det finns skillnader i att vårda svårt sjuka barn med cancer i vanliga salar och i intermediärvårdssalar. Vi är vana att hantera akuta situationer och svåra komplikationer på vanliga salar, men vi kan göra det på ett säkrare sätt i en miljö som är bättre anpassad för ändamålet, säger Frans Nilsson, överläkare, barnonkolog och medicinsk chef vid Avdelningen för Onkologi och Hematologi, projektägare för intermediärvårdssalarna.

Den stora skillnaden är den direkta tillgången till avancerad övervakning och att salarna är anpassade för akuta behandlingar. Förhoppningen är att salarna även bidrar till en ännu bättre arbetsmiljö på barnonkologen, och att vårdpersonalen känner att man bedriver en avancerad och säker vård.

Vårdpersonal går igenom utrustning i en av de två nya intermediärvårdssalarna. Foto: Hanna Midfjäll.

Frans Nilsson ser styrkan i att flera samarbeten skett för att ta fram salarna, framför allt med den allmänpediatriska grannavdelningen. Projektet att starta intermediärvård har drivits av en engagerad tvärfunktionell personalgrupp, som även satt samman ett utbildningspaket som ges vid tre tillfällen under våren. Runt 15 platser beräknas behövas i hela Sverige för att vårda de svårast sjuka barnen. I norr handlar det om två platser:

– Snart är våra salar klara och det känns som att vi tar ett nödvändigt steg framåt. Barnonkologisk behandling blir mer avancerad och sjukvården behöver följa med i utvecklingen på alla plan.

Nu väntar avdelningen på viss utrustning för att salarna ska bli helt färdiga. Till våren hoppas Frans Nilsson att intermediärvårdspatienter kan vårdas där, något han menar är både spännande och utmanande:

– Med de nya salarna på plats är vi bättre rustade för en barnonkologisk vård i tiden. Förhoppningen är att vi inte bara ska kunna bedriva samma vård som tidigare i en mer ändamålsenlig miljö, utan även ta oss an nya utmaningar och behandlingar, avslutar Frans Nilsson.

Om rapporten Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige

Rapporten definierar bland annat vad ”barnonkologisk intermediärvård” innebär och vad som krävs för att vården ska kunna bedrivas patientsäkert och med god kvalitet. Rapporten kartlägger även behoven för omvårdnad, utrustning, personaltäthet och personalens kompetens.

Rapport Intermediärvård inom Barnonkologin i Sverige (2022)