Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Årligen drabbas 4 000–5 000 personer i Sverige av en blodcancerdiagnos. Över 100 är hittills dokumenterade och vanligast är myelom och olika varianter av lymfom och leukemier. Men nya revolutionerande immunterapier finns nu för några av diagnoserna. Problemet är dock att patienter i Sverige inte hinner få tillgång till dem i tid, på grund av svensk byråkrati.
Läs mer...Under 2023 genomförde Blodcancerförbundet med hjälp av Myeloma Patients Europe (MPE) en fördjupad anonym undersökning om livet med myelom. Hela 453 medlemmar med myelom som intressediagnos svarade.
Läs mer...Nätverket mot cancers nya kartläggning om rehabilitering visar att hälften av de svarade i den stora undersökningen, inte erbjudits någon rehabilitering. Och drygt hälften svarar att de inte har genomgått någon rehabilitering. ”Det här duger inte” konstaterar Blodcancerförbundets ordförande Lise-lott Eriksson. Situationen bryter mot lagtexten i Hälso- och sjukvårdslagen.
Läs mer...— För att försäkra att nya innovativa behandlingar verkligen kommer personer som lever med blodcancer till del, behövs patientinvolvering inom forskning och på systemnivå. Därför skapade vi som första patientorganisation inom cancerområdet i Sverige redan förra året en patientpanel för patientinvolvering inom forskning, säger Lise-lott Eriksson Blodcancerförbundets ordförande.
Läs mer...Det är inte rimligt att bedömningen av nya cancerläkemedel kan ta flera år längre i Sverige än i exempelvis Danmark, skriver företrädare för tre patientorganisationer. I två aktuella rapporter från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund ligger Sverige på sjunde plats i Europas BNP per capita, men först på 14:e plats – just före Slovenien – när det gäller hur mycket pengar vi satsar på cancerläkemedel.
Läs mer...
