– Det saknas för närvarande ett nationellt register för uppföljning av kvinnor med spridd bröstcancer. Därför har vi svårt att utvärdera långsiktiga effekter av de många nya behandlingar som ges till kvinnor som drabbas av återfall och metastaser. Det säger Elisabet Lidbrink, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, som uppmanar den nye sjukvårdsministern att ge Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta ett sådant register. Hon pekar på att ett välfungerande datasystem för detta ändamål sedan fem år tillbaka används i Uppsala.
Läs mer...
Intresset för bröstens täthet och vad det kan betyda för diagnostik och bröstcancerfrekvens ökar kontinuerligt. Elisabet Lidbrink, överläkare vid Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset, rapporterar om flera intressanta forskningsresultat från årets SOTA, 2-3 oktober i Stockholm.
Läs mer...
Mammografiscreening för bröstcancer är accepterat som en effektiv metod att minska bröstcancerdödligheten, i Sverige och internationellt, men åsikterna går isär kring vilka åldersgrupper som skall bjudas in. Hittills har åldersgruppen 40–49 år visat på en signifikant men lägre effekt av mammografiscreening jämfört med 50–69-åringar. Nu visar en stor svensk studie på resultat jämförbara med de för kvinnor i ålder 50–59 år, men lägre än för kvinnor 60–69 år. Här presenterar statistiker och PhD Barbro Numan Hellquist, Regionalt Cancercentrum Norr, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, de svenska studierna, som varit möjliga att genomföra enbart tack vare det omfattande svenska screeningprogrammet.
Läs mer...
Oron för de egna barnen är den största källan till oro hos bröstcancerbehandlade mödrar. Det var ett av resultaten i doktoranden Karin Stinesen Kollbergs avhandling vid Enheten för klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar också att kvinnorna hade velat få mer basal information om kemoterapi och dess bieffekter direkt vid diagnos. Här presenterar Karin Stinesen Kollberg sin avhandling som hon hoppas ska bidra till ett bättre bemötande av kvinnornas psyko – sociala behandlingsbehov inom bröstcancervården.
Läs mer...
En forskargrupp vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet har nyligen identifierat en biomarkör, AIB1, som kan förutspå effekt av adjuvant tamoxifen. Ett rön som de tilldelades utmärkelsen ”Guldpillret” för 2013. När dessa data verifierats och markören kan börja användas kliniskt kan den grupp kvinnor som inte har nytta av tamoxifen också slippa en 5–10 år lång behandling med biverkningar. Samtidigt frigörs resurser som kan läggas där de gör bättre nytta. Här presenteras gruppens forskningsrön av PhD Sara Alkner, professor Mårten Fernö och docent Lisa Rydén.
Läs mer...
