Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling.
Läs mer...
Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid KI hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet.
Läs mer...
Tre läkare som forskar inom urologi och onkologi och en urologisjuksköterska är årets ambassadörer för Mustaschkampen. De stödjer Mustaschkampens arbete för att förbättra prostatacancervården. Några viktiga resultat har uppnåtts men mycket återstår.
Läs mer...
Klinisk patologi har en avgörande roll inom cancersjukvården. För bröstcancer krävs mikroskopisk undersökning av klinisk patolog för att ställa en cancerdiagnos. Men patologen utför också histologisk gradering vilket innebär att tumörens växtmönster analyseras enligt särskilda tidskrävande algoritmer. Här beskrivs de stora variationerna i analysresultat som nyligen kartlagts av professor Johan Hartman vid Karolinska Institutet.
Läs mer...
En metod baserad på AI förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer.
Läs mer...