Inom svensk vård i allmänhet och barnonkologisk vård i synnerhet finns goda förutsättningar och hög kompetens för att utveckla och skräddarsy mer effektiva behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Att utvecklingen bromsas av juridiska hinder är väl känt och nyligen kom en ny utredning med förslag som kan möjliggöra ökad användning av hälsodata samtidigt som patienternas integritet skyddas, bland annat genom ändringar i patientdatalagen samt upprättande av precisionsmedicinska databaser.
Läs mer...
Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Läs mer...
Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.
Läs mer...
Införandet av precisionsmedicin väcker stora förväntningar inom barnonkologin – både för att öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Första steget för att kunna implementera precisionsmedicin är införandet av precisionsdiagnostik. Barnonkologerna inom PHO ger nu införandet sitt stöd och Barncancerfonden hoppas att det innebär att regionerna nu också tar ett finansiellt ansvar.
Läs mer...
Artificiell intelligens, AI, som hittar mönster i komplexa biologiska data kan på sikt bidra till utveckling av individanpassad sjukvård. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en AI-underbyggd metod som kan appliceras på olika medicinska och biologiska frågeställningar. Modellerna kan bland annat bestämma personers kronologiska ålder och huruvida de har rökt eller inte.
Läs mer...
