I Sverige lever cirka 188 000 män med prostatacancer, och de allra flesta av dem kommer inte att dö av sin cancer. Det beror på att allt fler lågrisktumörer upptäcks på grund av PSA-testning och tidig diagnostik, men också på förbättrad utredning och behandling. Korrekt klassifikation av dödsorsak är viktig, men ofta svår – framför allt vid mycket hög ålder. Mer än hälften av alla män som dog av prostatacancer i Sverige under 2020 var över 80 år. Bland dessa män och bland män med lågriskcancer finns en risk att prostatacancer felaktigt anges som dödsorsak om ingen annan uppenbar orsak finns, trots att belägg för prostatacancer-progress saknas. Här beskriver Andri Wilberg Orrason senaste nytt på detta angelägna område.
Läs mer...
Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.
Läs mer...
Detta är den första godkända PARP-hämmare som visar kliniskt betydelsefulla fördelar i kombination med ett nytt hormonellt medel. Lynparza förlängde progressionsfri radiologisk överlevnad (median) i mer än två år i kombination med abirateron.
Läs mer...
Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.
Läs mer...
Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nuläget används på patienter med prostatacancer, innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna.
Läs mer...
