RNA

Nytt möjligt mål för cancerbehandling upptäckt

Forskare har identifierat en mekanism som styr cancertumörers tillväxt. I framtiden kan upptäckten leda till nya läkemedel mot en rad olika cancersjukdomar.

VR i kampen mot sjukdom

I ett samarbete mellan Medicinska fakulteten och LTH, har ett verktyg för Virtual reality (VR) för medicinska forskare utvecklats. Detta hjälper forskare att visualisera data som genereras från de avancerade sekvenseringsteknikerna och ger dem möjlighet att processa information på ett mer interaktivt sätt.

Nya kliniska kännetecken vid aggressiv bröstcancer

Forskare från Lunds universitet har upptäckt en ny mekanism där cancerceller kapar metabolismen hos ribonukleinsyra (RNA) för att påverka sin egen ämnesomsättning. Studien, nu publicerad i Molecular Cell Journal, förklarar aggressiva kliniska kännetecken i trippelnegativa bröstcancerformer.

Kombination av läkemedel ökar känslighet för cytostatikabehandling vid allvarlig neuroblastom

En förändring av uttrycket för RNA-molekylen NBAT1 kan äventyra funktionen hos proteinet p53. Ett ännu viktigare fynd är att samarbetet mellan den långa icke-kodande RNA-molekylen och proteinet p53 i cellkärnan gör att tumörceller i neuroblastom blir mer mottagliga för cytostatikabehandling.

Ny kunskap om hur RNA rör sig kan bidra till nya läkemedel mot cancer

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styraproduktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl, som spelar en viktig roll i cancer, kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.

Korta RNA-molekyler i våra celler som kallas mikroRNA reglerar aktiviteten hos budbärar-RNA (mRNA) – molekylen som kodar för byggstenarna i vår kropp, proteinerna. Exakt hur denna reglering går till är inte känt i detalj, men man vet att mikroRNA kan tysta mRNA-molekyler och därmed förhindra proteinproduktion. Därför kan de användas som verktyg eller mål för läkemedelsbehandling, skriver Katja Petzold, docent vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.