Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen pekar på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.
Läs mer...Syrgasbehandling i tryckkammare kan lindra självskattade symtom och biverkningar efter strålbehandling mot cancer i bäckenregionen, visar en studie. Efter 30–40 pass i kammaren upplevde många att både blödningar, läckage och smärtor dämpats.
Nicklas Oscarsson, försteförfattare till artikeln, är doktorand inom anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare på Angereds Närsjukhus. Han beskriver här varför metoden visat sig effektiv för många patienter som fått oönskade bieffekter efter strålning i nedre delen av buken.
Strålbehandling används i botande eller lindrande syfte för ungefär varannan cancerpatient och är en av de mest avancerade teknologiska disciplinerna inom sjukvården. En viktig förutsättning för att ge strålbehandling är att det finns utförlig information om patientens tumörområde och de strukturer som ligger i anslutning till denna (riskorganen) så att behandlingen skyddar frisk kroppsvävnad samtidigt som den tar bort de sjuka cellerna. Idag saknas ett standardiserat sätt att definiera riskorgan inom strålbehandling vilket begränsar förståelsen av samband mellan stråldos och biverkningar. Här presenterar docent Caroline Olsson och överläkare Alexander Valdman projektet STRÅNG – för standardisering av struktur – definitioner inom strålbehandling.
Läs mer...Hälften av alla cancerpatienter kommer att strålbehandlas någon gång under sin cancerbehandling. Ny forskning från Karolinska Institutet visar nu att det går att blockera cancercellernas förmåga att reparera sin arvsmassa vid strålbehandling och därmed stoppa cancercellernas överlevnad. Det skriver assisterande professor Nina Gustafsson i en sammanfattning av en ny studie som publicerats i Nature Communications. Hon och hennes forskarlag hoppas att upptäckten kan ligga till grund för nya sätt att behandla cancer i framtiden.
Läs mer...Sannolikt kommer det vi idag betraktar som standardbehandling vid rektalcancer att ändras inom fem till tio år. Konventionell kemoradioterapi kan komma att ersättas med terapier där syftet är att behandla mikroskopisk fjärrspridning före operation. Här sammanfattar specialistläkare Johan Erlandsson och professor Anna Martling vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet en tvåårsuppföljning av Stockholm IIIstudien. Slutsatsen är att fördröjd kirurgi ger färre komplikationer och bibehållet onkologiskt resultat. I en framtid, skriver de båda, skulle intervallet kunna utnyttjas för att optimera situationen för patienten, eventuellt tillägg av annan onkologisk behandling samt för att identifiera patienter med mycket gott behandlingssvar där kirurgi helt kan undvikas.
Läs mer...
